torsdag 10 september 2015

En ny vän och norrskenet

Nu. Nu börjar den. Tiden då jag springer ut flera gånger per kväll för att få en skymt av norrskenet. Visste att det var stor chans att se norrskenet igår och blev lite ledsen tidigare på kvällen när det mest såg mulet ut. Men 23:11 fick jag ett meddelande av min arbetskompis som skrev "NORRSKEN!". På nån sekund hann jag byta objektiv, slänga i ett fulladdat batteri i kameran och stod utomhus i sambons alldeles för stora gummistövlar, tryckte på fjärrutlösaren och hade Herr Fantomen vid min sida.

Jag och katten stod rakt under norrskenet och det är en vacker syn. Tänk er att från en rund cirkel så exploderar det av vacker färg och norrskenet som dansade över himlen. Jag njöt för fulla muggar, och medan andra har fullmåne-meditation så har jag norrskensmeditation.

Jag fick också en ny vän igår. På eftermiddagen kom Herr Fantomen hem med ett av barnen från Syrien. En söt, lite blyg pojke med vackra stora bruna ögon. Syntes på långa vägar att pojken tycker om katter. Tillsammans lekte vi en liten stund och det värmde i mitt hjärta att se pojken le och skratta medan Fantomen visade upp sig och hoppade runt. Katten förstår när det är barn i närheten och tycker om dem så mycket så han förvandlas själv till en liten kattunge.

Nu har jag lärt mig hur man säger "Jag heter Caroline" på arabiska och det ska bli mitt nästa mål att presentera mig.

Här är norrskenet från igår kväll. Se och beundra. Det här fenomenet är det vackraste jag vet.

 

10 kommentarer :

  1. Så fina bilder på norrskenet ,försökte också titta efter det men såg inget .Så kul att katten kan bygga broar till ett annat språk ,nette

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, Fantomen är härlig, och det universiella kattspråket (kss ksss) hade vi i alla fall gemensamt. :) Tack för kommentaren.

      Radera
  2. Oj vad jag blir glad i hjärtat av att läsa om hur du tog dig tid att leka med den syriska pojken och att du annars är så positivt inställd till att det kommit flyktingar till dina grannhus. Jag blir så förtvivlad av det mesta (?) jag läser på sociala medier, men det här är fint på riktigt! Tack!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, man kan bli förtvivlad av sociala medier och människor som inte tänker längre än näsan är lång, men det enda man själv kan göra då är att köra sitt eget race och inte vara rädd att säga och visa vad man själv känner. Jag känner glädje och hoppas att mina nya grannar kommer att trivas. Och det är upp till hela byn för att få dem att känna sig välkomnade. :)

      Radera
  3. Håller med Johanna, verkligen fint av dig! Blev riktigt rörd av att läsa det här :) det är precis sådan medmänsklighet de behöver just nu tror jag!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och jag förstår som inte VARFÖR det är så extra med att man far och leker med ett litet barn. Men tyvärr är det väl så att folk är så rädda och instängda i sin egen trygga bubbla att de inte har bättre vett än så. Det som gör min rörd är allt de här människorna, mina nya grannar, har fått uppleva och sett. Det de behöver nu är vänliga leenden och trygghet. Man kan inte göra allt eller rädda hela världen, men man kan alltid börja någonstans och göra något.

      Radera
  4. Åh, jag vill också fota norrsken! Vad roligt med nya spännande grannar.. :)

    SvaraRadera
  5. oh, magiskt!! Och vilken härlig ny bekantskap du fått! :) Måste minnas att kika efter norrsken varje kväll nu, minns ärligt talat inte när jag sett norrsken senast, kanske när jag var barn, eller i tonåren..?? :O Glömmer ju alltid att kolla uppåt och i normala fall hålls jag inomhus när det är mörkt, om jag inte faktiskt ska nånstans.

    SvaraRadera