lördag 27 juni 2015

Naturens gång och en rama katt

Jag börjar att skriva en liten varning till alla fågelälskare. Hoppa över det här blogginlägget om ni är känsliga. Inte för att det är blod eller liknande, men en av våra katter lyckades fånga en fågel och det är det som blogginlägget handlar om. Kanske någon tar illa upp, men vad ska man göra? Säga åt en katt att "nej, du får inte jaga?". Hehe. Naturens gång och sånt som sker. Typ.

Igår kväll var allt som vanligt. Sambon stod och grillade, jag fixade till en grekisk sallad och katterna var ute och lekte i solskenet. En riktigt härlig sommarkväll. Plötsligt så börjar skator föra ett väldigt oväsen för sig, och jag hör sambon säga att Mohicana har fångat en skatunge.

Först trodde jag inte mina öron. Mohicana?! Hon som helst av allt bara ligger still om inte hon äter mat? Jag fick eld i baken och rusade ut på terrassen för att se det med egna ögon, och visst hade hon fångat en fågel. En ganska stor skatunge också. Skatföräldrarna var svinförbannade och försökte attackera katterna. Katterna brydde sig inte så hårt.

Och det kanske låter hemskt att säga man är lite stolt över katten, men det är jag. Av alla våra tre katter Mohicana den man sist av alla trodde skulle ha jaktinstinkt eller fart i kroppen att fånga en fågel. Men efter 7 1/2 år som katt lyckades hon.

Så jag fotograferade och här är bilder med bildtext.



Här är alla våra tre katter samlade och tittar till fågeln. Leila är svartvit, hon som annars är jägaren av våra katter. Herr Fantomen i mitten och den stolta jägaren Mohicana längst till höger.

Herr Fantomen tog ett snack med skatungen. Han är en ganska stor frass så det visar ju hur stor fågeln var också.


Och Leila vaktade fågeln.

Och nu kanske någon undrar hur det gick för fågeln. Den behövde inte lida och fick en begravning i skogen.

3 kommentarer :

  1. Svar
    1. Haha ja! Knappt så man trodde sina ögon. Men det känns ju bra att veta att katten fungerar och beter sig som en normal katt :)

      Radera
  2. För min katt tog det också åratal innan hon visade upp normala kattinstinkter, kan bero på att hon är mestadels innekatt dock.. Men för nåt år sen fick hon plötsligt för sig att börja fånga möss och liknande, ännu konstigare är att hon dessutom äter dem, hon som är så kräsen att i princip inget annat än butikens kattmat och vissa typer av smörgåsskinka duger åt henne av det som vi försökt bjuda på... :D Nå, hon åt ju faktiskt flugor även förut, är tydligen finare mat än fisk, kyckling eller en nötstek..?? :'D Men ja, under mer än hälften av hennes liv har hon alltså inte klarat av att fånga något större och svårare än flugor som desperat surrat i fönstret.... Förut att hon blivit en liten jägare på äldre dar skuttar hon numera också omkring i träd som om hon vore en ekorre, samt har en sjukt stark revirkänsla!

    SvaraRadera