fredag 28 november 2014

Pride i Bibelbältet Part Two

Idag är det en viktig dag. Och nu håller jag tummar och tår. Klockan 13:00 röstar riksdagen om äktenskapslagen. För mig så är det ju en självklarhet. Att kärlek ska vara för alla. Och då är det ingen skillnad vilken sexualitet du har, färg, ålder, bakgrund... allt du kan tänka på! För mig så är kärlek något fint som jag önskar allihopa. Att alla ska få ha rätt att gifta sig, skaffa barn och leva lyckliga i alla sina dagar, om de så vill!

Jag ser som inte logiken i att börja blanda in bibeln hit heller. Jag, som inte hör till kyrkan, ska ju ändå ha lika stor rätt till att gifta mig om jag så vill. Varför ska man då inte låta ett homosexuellt par ha samma frihet? När det kommer till barn så läste jag en insändare om att det går emot naturens lagar att homosexuella ska vilja gifta sig eller skaffa barn. Och vet ni vad? Det tog ont i mitt hjärta. Av alla mina tjugo tår så trampade den insändaren på varenda en. Det finns de som faktiskt har svårt att bli gravida, och på andra sätt t.ex genom adoption, skaffar barn. Inte är de sämre människor för det. Och bara för att du är heterosexuell så gör det dig inte automatiskt till en bättre förälder. Skärpning, gott folk!

För det handlar inte om religion. Det handlar inte om naturens lagar. Det borde egentligen inte heller vara något att diskutera om. ALLA SKA HA RÄTT TILL KÄRLEK. Vi är på slutrakan av år 2014 och skrämmande många människor lever fortfarande som om det vore 1940-talet. Jag har turen att få prata och umgås med de som faktiskt växt upp under 30- och 40-talet, och vet ni vad? Det var inte bättre förr. Och det håller de med om också. Kanske man skulle ta lärdom då? Istället för att ha fördomar, vara arga och rädda, BÖRJA VÅGA känna kärlek till oss själva och andra? Vi låter oss drivas av våra rädslor och fördomar, när vi är så mycket mera. Du behöver kanske inte hålla med eller förstå, men du kan försöka att acceptera. På samma sätt som andra accepterar dig och låter dig leva det liv du önskar.

"Jag känner att vi, du, jag och våra barn och deras barn skall skrota allt som kallas norm. Avdramatisera sexuella olikheter och likheter. Och vem har rätt att bestämma var som är normalt och onaturligt? Människor skall inte behöva vara rädda för att vara trygga i sig själv, på grund av vad andra kan tycka eller prata om en." från mitt Pride i Bibelbältet-inlägg jag skrev i somras då människor var rädda för pride-paraden.

Och egentligen är jag inte nervös över hur det blir idag. Jag känner mig lugn och ser fram emot en mer accepterande värld och samhälle att leva i. All förändring börjar i oss själva. Ingenting är hopplöst. Vi, du och jag, är kärlek.

Kärlek är vackert och det önskar jag er allihopa.


8 kommentarer :

  1. Fint skrivet! Hoppas på att det blir en bra dag! :)

    SvaraRadera
  2. Riktigt bra skrivet! Bra gick det ju också i röstningen. Kärlek är verkligen till för varje människa oavsätt vilken sexuell läggning man har!

    Ha en fin dag! :)

    SvaraRadera
  3. Tack så mycket! Och bra gick det! Yeee yee! :)

    SvaraRadera
  4. Tack! Det blev en riktig superdag! :)

    SvaraRadera
  5. Tack så mycket! Ja, härliga tider vi lever i! :)

    SvaraRadera
  6. Fint och bra skrivet. Det gick ju bra i röstningen för dem. När det var dags här så handlade det om rättigheter och lika skydd för alla i samhället och i lagen. Själv bodde jag i ett bibelbälte några år. Maken till trångsynta har jag varken stött på före eller efteråt. Är man inte med i ett trossamfund så blir det svårt med jobb och vänner. Det senare kan jag va utan isf. Nån gång börjar det och oftast är det religion. Nä tack. De har inte samma värderingar. Oftast påstår de sig veta mer. Var och en får bli saliga på sin tro så länge jag får ha min. Ha en fin första advent. Här har vi skyltsöndag och Lucia kortegen. Ska åk

    SvaraRadera
  7. Ja, jag vill ju inte dra över alla religiösa över en och samma kam, men förstår vad du menar. Det blir oftast svårt när det är många viljor och åsikter inblandade. Jag tror att detta är en stor riktning mot ett mer kärleksfullt samhälle, där vi tycker mer om oss själva och andra.

    SvaraRadera