Förra gången det var fredagen den trettonde så hade jag spelning i hemstaden, och samma dag så körde en snygging långa vägar för att höra (se) på mig. Jag var pirr i magen. Och snyggingen är nu min pojkvän.
Det var annars en av de roligaste spelningarna jag haft, även om jag var nervös, för det var första gången jag uppträdde ensam i hemstaden. Men stället var fullt av folk och allt gick bra. Jag har endast roliga och varma minnen från förra årets "olycksdag".
0 kommentarer:
Skicka en kommentar